Sexolekt och etnolekt

Hej klassen!

Idag tisdag vid midnatt är deadline för idiolektinlämningen. Provet blir nästa vecka. Vi ses en sista gång på fredag, innan jag slutar.

Här sammanfattas de två senaste lektionerna om språklig variation: 

om SEXOLEKT och ETNOLEKT.

Sexolekt

=språkliga drag kopplade till könstillhörighet

Vi talar olika OM kvinnor och män.

(Lyssna på Emil Jensens ”Grå tinningarnas charm” på Spotify)

Men:

Vi talar också olika SOM kvinnor och män.

Kön = Vårt biologiska kön (man/kvinna/annat)

Genus  = Vårt sociala kön (manlig/kvinnlig/queer)

Vad som anses manligt eller kvinnligt varierar mellan kulturer och generationer. Exempel färgen rosa (före 1950 manlig medan blå var kvinnornas färg). Vad kvinnor och män uppmuntras vara/göra/känna/tala ändrar sig hela tiden! Andra människors förväntningar leder till skillnader mellan manligt och kvinnligt språk.

Dessa generella saker kan sägas (eller ifrågasättas):

Tonläge

Kvinnor pratar ljusare än vad som är optimalt för halsen.

Män pratar samtidigt mörkare.

Dialekt

Kvinnor talar mer standardspråkligt.  

Män talar mer dialekt än kvinnor, mer slangord.

Ordförråd

Kvinnor har i sin vokabulär mer ord associerade med familj, relationer, vardag och känslor.

Män i sin tur talar gärna med ord från vetenskap, fakta, statistik och “större perspektiv”.

Säkerhet

Kvinnor använder oftare tveksamhetsmarkörer som: kanske, nja, typ, ungefär, jag vet inte, nästan. Inlindat, indirekt språk. Kan lägga fram påståenden som en fråga. Oftare en personlig koppling. 

Mäns språk tenderar vara mer tydligt, formellt och allmängiltigt.

Flexibilitet

Kvinnor anpassar i större utsträckning sitt språk till sammanhang och mottagare än män.

Turordning i samtal

Kvinnor har snabbare turordning, talar mer dialogiskt. Uppmuntrar med nickningar, hummande, leenden.

Män talar längre och har tydligare byten mellan olika ämnen.

Taluttrymme

Kvinnor ses som om de tar mest plats även om talutrymmet är jämt fördelat.

Om tiden fördelas som 30% kvinnor och 70% män, anser både kvinnor och män att könen haft lika mycket att säga till om.

Vad tänker du stämmer/inte stämmer i denna uppdelning? Ge exempel som stärker din mening!

Se Fredrik Lindströms Värsta språket på öppetarkiv.se. Sista avsnittet i säsong 2 handlar om kvinnligt och manligt språk. Se särskilt 5:10-10:00!

Det finns en inbyggd mansnorm i språket (människa, allemansrätten …). För att genom språket främja jämställdheten har många börjat använda ”hen” som personligt pronomen när det är oväsentligt om man (/en) pratar om en kvinna eller man.

Vilka argument kan du hitta FÖR och EMOT att använda ”hen” i stället för ”henne/honom”? Vilka finner du mest övertygande?

***

Etnolekt

=när någon har ett annat modersmål och blandar in det i sitt andraspråk.

Jonas Hassen Khemiris bok ”Ett öga rött” (2003) är skriven på etnolekt. Språket hos huvudkaraktären är en variation jämfört med traditionell svenska. Läs texten på första sidan (som ni fått på lösblad), och markera etnolektiska drag! 

Exempelvis:

- ordföljd

- utelämnad artikel (en/ett)

- prepositioner (före, bakom)

- ord (inlånade)

- ändelser

- meningsbyggnad

Varför väljer Khemiri att skriva på etnolekt när han hade kunnat skriva på ”korrekt” svenska? Varför blev boken så populär och omtalad?