Historia, juridik och samhällskunskap

Nu brinner det snart i knutarna när det gäller att prestera tillräckligt för betyg och för ganska många är det avgörande för om ni ska uppnå E. Läs era mail och se över era kunskapskravsmatriser!

Söndag 31/5 kl 16.00 är deadline för alla resterande uppgifter i historia, juridik och samhällskunskap. De uppgifter som kommer in efter det bedöms och används som underlag i mån av tid. Uppgifter kommer att bedömas i den ordning de kommer in.

Söndag 31/5 kl 16.00 gäller även historiebruksuppgiften.

Inför slutövning i rätten och samhället

Slutövningen kommer att ge möjlighet att uppfylla alla kunskapskrav i kursen men du hinner förmodligen inte göra alla uppgifterna så du måste titta i din matris över kunskapskraven och se vad du ska prioritera. Dokumentet med din matris heter "Matris kunskapskraven jurät0 - Förnamn Efternamn PAGY".

Du kommer att få jobba med uppgifterna båda lektionerna på måndag - du måste sitta alla 80 minuterna på morgonen och minst 40 efter lunch. För den som eventuellt behöver eller vill ha mer tid finns tid tisdag morgon eller tisdag eftermiddag.

Du kan förbereda dig genom att se till att du har koll på följande i dina anteckningar, drive och på bloggen Blå siffror vilken vecka vi sysslade med temat och kursiverat övningar och uppgifter på temat

- lagar på olika nivåer, fokus på internationell rätt  <--> 37, 38, 42, Uppgift om lagar på många nivåer, MR-projektet

- det svenska rättsystemet (vem gör vad på en rättegång, hur går en rättegång till mm) <--> 42, 43, 45, 46,  Aktuell rättegång

- brott (ffa definition) och straff (vilka påföljder finns det, varför straffar samhället, mm) <--> 47, 48, 50,  51, 4, 5,  Övning vilken påföljd, Öppet brev

- rättskällor <--> 6,  Studera, analysera och presentera rättsfall

- juridiska dokument  <--> 10, 11, 12, Övning på tema avtal, Juridiska dokument uppgift

- tvistemål <--> 12, 13

Ta med på måndag
* laddad dator
* läroboken - helt nödvändig för dig som inte är godkänd på juridiska dokument eller vill höja dig på det kravet
* ev utskrivna anteckningar
* lurar så du kan lyssna på musik om du vill

Sexolekt och etnolekt

Hej klassen!

Idag tisdag vid midnatt är deadline för idiolektinlämningen. Provet blir nästa vecka. Vi ses en sista gång på fredag, innan jag slutar.

Här sammanfattas de två senaste lektionerna om språklig variation: 

om SEXOLEKT och ETNOLEKT.

Sexolekt

=språkliga drag kopplade till könstillhörighet

Vi talar olika OM kvinnor och män.

(Lyssna på Emil Jensens ”Grå tinningarnas charm” på Spotify)

Men:

Vi talar också olika SOM kvinnor och män.

Kön = Vårt biologiska kön (man/kvinna/annat)

Genus  = Vårt sociala kön (manlig/kvinnlig/queer)

Vad som anses manligt eller kvinnligt varierar mellan kulturer och generationer. Exempel färgen rosa (före 1950 manlig medan blå var kvinnornas färg). Vad kvinnor och män uppmuntras vara/göra/känna/tala ändrar sig hela tiden! Andra människors förväntningar leder till skillnader mellan manligt och kvinnligt språk.

Dessa generella saker kan sägas (eller ifrågasättas):

Tonläge

Kvinnor pratar ljusare än vad som är optimalt för halsen.

Män pratar samtidigt mörkare.

Dialekt

Kvinnor talar mer standardspråkligt.  

Män talar mer dialekt än kvinnor, mer slangord.

Ordförråd

Kvinnor har i sin vokabulär mer ord associerade med familj, relationer, vardag och känslor.

Män i sin tur talar gärna med ord från vetenskap, fakta, statistik och “större perspektiv”.

Säkerhet

Kvinnor använder oftare tveksamhetsmarkörer som: kanske, nja, typ, ungefär, jag vet inte, nästan. Inlindat, indirekt språk. Kan lägga fram påståenden som en fråga. Oftare en personlig koppling. 

Mäns språk tenderar vara mer tydligt, formellt och allmängiltigt.

Flexibilitet

Kvinnor anpassar i större utsträckning sitt språk till sammanhang och mottagare än män.

Turordning i samtal

Kvinnor har snabbare turordning, talar mer dialogiskt. Uppmuntrar med nickningar, hummande, leenden.

Män talar längre och har tydligare byten mellan olika ämnen.

Taluttrymme

Kvinnor ses som om de tar mest plats även om talutrymmet är jämt fördelat.

Om tiden fördelas som 30% kvinnor och 70% män, anser både kvinnor och män att könen haft lika mycket att säga till om.

Vad tänker du stämmer/inte stämmer i denna uppdelning? Ge exempel som stärker din mening!

Se Fredrik Lindströms Värsta språket på öppetarkiv.se. Sista avsnittet i säsong 2 handlar om kvinnligt och manligt språk. Se särskilt 5:10-10:00!

Det finns en inbyggd mansnorm i språket (människa, allemansrätten …). För att genom språket främja jämställdheten har många börjat använda ”hen” som personligt pronomen när det är oväsentligt om man (/en) pratar om en kvinna eller man.

Vilka argument kan du hitta FÖR och EMOT att använda ”hen” i stället för ”henne/honom”? Vilka finner du mest övertygande?

***

Etnolekt

=när någon har ett annat modersmål och blandar in det i sitt andraspråk.

Jonas Hassen Khemiris bok ”Ett öga rött” (2003) är skriven på etnolekt. Språket hos huvudkaraktären är en variation jämfört med traditionell svenska. Läs texten på första sidan (som ni fått på lösblad), och markera etnolektiska drag! 

Exempelvis:

- ordföljd

- utelämnad artikel (en/ett)

- prepositioner (före, bakom)

- ord (inlånade)

- ändelser

- meningsbyggnad

Varför väljer Khemiri att skriva på etnolekt när han hade kunnat skriva på ”korrekt” svenska? Varför blev boken så populär och omtalad?

Samhällskunskap 26/5 del 2

I ett mail till karolina.goransson@skola.malmo.se reflektera över hur du påverkas av strukturer och andra aktörer/individer samt hur du påverkar eller kan påverka andra aktörer/individer och strukturer.

Du kan också resonera kring hur historien påverkar ett samhälle tex om man ha fred, demokrati och välstånd.

Dessutom kan eleven * redogöra för de historiska förutsättningarnas betydelse och dra ** slutsatser om hur nutida samhällsförhållanden påverkar och påverkas av individer, grupper och samhällsstrukturer

* översiktligt ** enkla

* utförligt   ** välgrundade

* utförligt och nyanserat       **välgrundade och nyanserade

Samhällskunskap 26/6

A) Jämför era individuella resultat och funderingar

B) Diskutera hur vem och vad som påverkar skiljer sig mellan olika individer och grupper inom Sverige och i andra stater.

C) Diskutera hur ni påverkar och kan påverka

-               Andra individer

-               Grupper

-               Samhället:

Lokalt (Kommunen)

Regionalt (Landstinget)

Nationellt (Staten)

Internationellt (Det som händer/organisationer utanför Sverige)

D) Diskutera hur möjligheterna att påverka skiljer sig från individ till individ och mellan grupper inom Sverige 

E) Diskutera hur de historiska förutsättningarna påverkar stater (leder till skillnader mellan stater). 

Varför är Sverige inte med i NATO medan Danmark och Norge är medlemmar? Varför är Sverige en välmående, fredlig demokrati medan det är krig i Syrien, folk svälter i Nordkorea och Kina är en diktatur?

Historia 26/5

Dagens tema är historiebruk!

Uppgiften om historiebruk finns HÄR.

HÄR finns dokument "Historiebruk enligt Karlsson och Göransson"

Skriv i det delade dokumentet "Historiebruk - Efternamn, Förnamn".


Exempel

A) Valt historiebruk: Per Albin Hanssons väg

1) Per Albin Hansson var Sveriges statsminister (socialdemokrat) under andra världskriget. Han var statsminister 1932-1936 och 1936-1946. Hansson föddes på Kulldal i Malmö.

2) Syftet är att hedra PA Hansson genom att döpa en gata efter honom. Staden och vi som bor här ska minnas och känna stolthet över att en av oss ledde landet under en stor kris.

3) Detta är ett exempel på existentiellt historiebruk eftersom det handlar om gemenskap och identitet - vi-malmöbor kan tillsammans känna stolthet.

4) PA Hansson förekommer i facklitteratur om politik och historia vilket innebär vetenskapligt bruk - forskning på politiska historia går ut på att vi ska förstå vad som hände och lära oss någonting av det. Eftersom dessa böcker säljs så är det även kommersiellt historiebruk.

Socialdemokratiska, och ibland även andra, politiker refererar till PA Hansson, hans tid vid makten och saker han sagt i syfte att påverka politiskt. Det är politiskt-pedagogiskt bruk - skapar opinion för tex en reform och ideologiskt bruk - motiverar maktinnehav och beslut.

B) Kommersiellt historiebruk tex att en snobbig klädaffär i Malmö heter Gustav III, är vanligt. Jag tror att använda historiska referenser för att sälja saker är effektivt. Man kan skapa många olika sorters positiva känslor genom att referera till historia tex Gustav III är känd för sin stilkänsla, sitt modeintresse och sitt kulturintresse - hans tid vid makten var en glamorös period med kultur, vackra kläder, vackra människor och vackra miljöer. Vem vill inte uppfattas som honom?

Mentorstid 26/5

Logga in på http://malmo.utv.se/pauli och gör alla utvärderingar. Visa datorn för Martin eller Alexander när du är klar.

Psykologiprov 28/5

Jag har delat lite anteckningar på avsnitten om Kris och stress till er. Använd dessa som komplement till era egna anteckningar samt läs sidorna 108-119 och 158-171. 

Lycka till!

Grupper muntliga delen v. 22

Tisdag 8:45-9:15 Isa, Pontus, Lucas, Gustav	Onsdag 11:20-11:50 Ludvig, Kent, Adrian, Rima	torsdag 12:00-12:30 Hannes, Markus,  Cajsa, reserv
tisdag 9:15-9:45 Franc, Ali, Ahmed, Kevin	onsdag 11:50-12:20 Klara, Amar, Andrea, Micaela	Torsdag 12:30-13:00 Emil, Oliver, Andreas, reserv

Mästaren!

Matte NP v.22

Eftersom ni bara har mattelektion då ni har det muntliga delprovet nästa vecka så kommer jag finnas tillgänglig om ni vill jobba med andra ämnen. Ni har t.ex. prov i psykologi och svenska nästa vecka därför kan det vara bra att utnyttja den lediga tiden till att plugga till dem. Kom till mitt arbetsrum A212 så går vi och hittar ett ledigt klassrum.

Samhällskunskap 19/5

Senast måndag 25/5 ska du skicka in din rapport. Du gör det genom att gå in i dokumentet i drive, välja "E-posta som bilaga" under arkiv och skicka rapporten till:
karolina.goransson.pauli@analys.urkund.se.

Checka gärna av din rapport mot din egen checklista, kunskapskraven och språkchecklistan innan du skickar in.

NP Matte 20/5

Kom ihåg att ta med miniräknare, penna, och suddgummi!

Vi skriver i sal B108/109

Matematik 1b

Provet består av 4 delar A, B, C och D. Del A är det muntliga provet och genomförs på ämnets egna timmar. Del B­D är skriftliga och genomförs på provdagen.

Skrivtid:

8.30­-9.30 Del B 60 min

9.40­-10.40 Del C 60 min

Lunchpaus

11.20­-13.20 Del D 120 min

Hjälpmedel

På del B får ni använda formelblad och linjal.

På del C och D får använda formelblad, linjal och räknare.

Ni får ta med något att dricka om ni vill.


Samhällskunskapen är inställd imorgon.

Psykologi prov

Nästa vecka har ni prov på torsdag den 28/5 på avsnitten stress och kris på sidorna 108-119 och 158-171. Det är omprov den 4/6 på detta prov.

Måndag 25/5 nästa vecka är det omprov på det psykodynamiska perspektivet och beteendeperspektivet. Provet är kl 15-17 i sal A411. Det som ska göra detta prov är: Franc, Ali, Ahmed, Ludvig, Adrian, Klara, Emil, och Hannes.

Milen

Friluftsdag måndag 18/5  - Milen Förmiddag​

Elevinformation: Milen halvdag förmiddag: Vi träffas kl09:30 på djuphavsbadet Bo01 (Scaniabadet) och springer längs med havet 10 km. Obligatoriskt för samtliga elever från Bg14ABC. Ombyte sker hemma eller i det fria på plats. Lunch serveras på skolan efter loppet. 

Ta med vattenflaska!

Martins utmaningar:

Minst 75% av klassen fullföljer milen

Minst 25% av klassen får bättre tid än Martin

Ses!

Läxa Psykologi 19/5

Läxa i Psykologi sidorna 163-171.

Mentorstid 12/5

Information om friluftsdagen 18/5

Rätten och samhället 11/5

HÄR finns frågorna.

Skriv i det delade dokumentet: "Frågor till lagar 150511 - Efternamn, Förnamn"

Sociolekt

Var känner du dig hemma? Hur pratar man där? Din sociala tillhörighet påverkar ditt språk, eftersom språk formas i samspelet mellan människor. Du lär dig och utvecklar ditt språk genom att jämföra dig med dem som du umgås med.

Vi har alla lika värde som människor, men vi kan tillhöra olika samhällsgrupper som gör att vi har mer eller mindre makt att påverka vårt liv och samhället vi lever i. På lektionen gick vi översiktligt igenom sociologen Pierre Bourdieus teorier om vilka typer av tillgångar personer kan ha, som ger dem makt i ett visst socialt sammanhang.

Man kan tala om:
- kulturellt kapital (ha fint språk, känna till finkulturella böcker, teaterpjäser mm och ha god smak när det gäller mat, kläder och fritidsaktiviteter)
- ekonomiskt kapital (tillgång till pengar, egendom och kunskap om hur man ökar sitt ekonomiska kapital)
- socialt kapital (de relationer du har till personer med hög status)
- symboliskt kapital (de tillgångar du har som omgivningen tillskriver värde, t ex ett visst språk, vissa typer av ägodelar och samhörighet med vissa personer)

Förr kunde man lättare göra en klassindelning mellan människor bara genom att se på deras inkomst. Nu är det snarare skillnader i livsstil och utbildning som delar in människor i olika socioekonomiska grupper. Språket avslöjar din plats i samhället!

Läs bloggarna som länkas:

http://www.läsarna.se/tag/sebastian-ekberg/

Beskriv vad som menas med följande ord:

Maskopi

Komplex

Pionjärer

Patologi

Oligark

Dito

Post-liberal

http://horja.bloggplatsen.se/2009/09/26/2023730-horja-hastveda-0-0-0-0/

Kommentera följande i texten:

Svordomar

Talspråksstavning

Särskrivningar

Slang och dialektala ord

Styckesindelning

Interpunktion


Fundera på:

Vad skiljer texterna åt?

Varför gör skribenterna de språkvalen de gör? Vem markerar de tillhörighet till och avstånd från genom sitt språk?

Vad säger språket om skribentens socioekonomiska bakgrund? Identifiera vad i språket som ger oss ledtrådar till skribentens och/eller den tänkta publikens utbildningsnivå. Titta på t ex ordval, meningsbyggnad och -längd, ämne, typsnitt.


Hör av er om ni har frågor, och fortsätt arbeta på ert idiolekt-dokument!

Kronolekt

Språk varierar mellan olika generationer. Hur gammal du är påverkar ditt språk. Här finns fredagslektionens innehåll.

Fredrik Lindström om språklig variation:

http://spraktidningen.se/artiklar/2010/04/kronolekt

Lindströms poäng i artikeln: Förr var det geografiska avstånd som skiljde människor åt, men idag handlar det snarare om stora klyfter mellan olika generationer. Skillnaden i livsstil ger upphov till olika kronolekter.

Exempel på språklig variation mellan olika generationer:

Telefonlur – Smartphone (substantiv)

Pröjsa – swisha (verb)

Frän – häftig, cool, swag (?) (adjektiv)

Fina fisken – Fett najs (uttryck)

Kan du förklara skillnaderna?

Även saker som samtalsämne och repliklängd kan variera mellan olika generationer.

Översättningsuppgift

1) Gör om texten om Nils Holgersson till en nutida berättelse. Innehållet kan ändras fritt (byta ut postillan mot en Ipad?) och använd så många ungdomliga ord och uttryck som möjligt!

"Vad i all världen är detta?" sade pojken. "Jag menar tomten har förgjort både länstolen och bordet och hela stugan."

Postillan låg på bordet, och synbarligen var den sig lik, men det måtte ha varit något galet med den också, för han kunde inte komma åt att läsa ett ord i den utan att rent av ställa sig själv i boken.

Han läste ett par rader, men så råkade han att se upp. Därvid föllo hans blickar i spegeln, och så ropade han helt högt: "Se, där är ju en till!"

För i spegeln såg han tydligt en liten, liten parvel, som var klädd i toppluva och skinnbyxor.

"Den där är ju klädd alldeles som jag!" sade pojken och slog ihop händerna av förvåning. Men då såg han, att parveln i spegeln gjorde detsamma.

Då började han att dra sig i håret och nypa sig i armarna och svänga sig runt, och ögonblickligen gjorde han efter det, han, som syntes i spegeln.

Pojken sprang omkring spegeln ett par gånger för att se efter om det stod någon liten karl gömd bakom den. Men han fann ingen där, och då började han skälva av skräck. Ty nu förstod han, att tomten hade förtrollat honom, och att den där parveln, som han såg bilden av i spegeln, det var han själv.

Ur Nils Holgerssons underbara resa genom Sverige av Selma Lagerlöf, 1906

2) Föreställ dig att en liknande dialog utspelar sig mellan två kvinnor i 70-årsåldern. Hur skulle de uttrycka sig? Deras dialog kan handla om ett annat ämne, men en ska vara upprörd över något på grund av ett tankefel.

Sommaren 2012. I den folkfyllda vagnen står två tjejer ~20 och pratar med varandra. Spårvagnen kör förbi en reklamtavla för Gardasil (ett vaccin mot livmoderhalscancer).

Tjej 1: Vafan? Det är ju helt sjukt att man ska börja vaccinera så små tjejer med det där!

Tjej 2: Va?

Tjej 1 (lätt upprörd): Ja, men tjejer födda 1996 och upp ska ju tydligen få det där!

Tjej 2: Så ungt är det väl inte?

Tjej 1: Sex år! Tycker du inte det är för ungt?

Tjej 1 är ordentligt upprörd och fortsätter beklaga sig.

Tjej 2: Men nu räknade du väl ändå lite fel?

Tjej 1 (tänker efter): Vad då? 96, 97, 98, 99, 2000, 2011, 2012.

Efter en liten stunds funderande…

Tjej 1: Haha! Men fan vad trög jag äääär! Från SJU år menar jag ju! Jag glömde ju räkna med 96-orna. Men det är ju ändå alldeles för ungt!

Tjej 2 försöker försiktigt förklara för tjej 1 att hon hoppat över tio år, men tjej 1 börjar istället prata om något annat, samtidigt som övriga passagerare försöker dölja sina skratt.

Texten är tagen från http://tjuvlyssnat.se